Vi har en otroligt vacker fullmåne ute just nu. Vi tar det bara lugnt och bestämde att inte åka iväg i morgon eftersom vi inte orkar åka så långt som till mamma. Synd ändå eftersom vi blev bjudna att tillbringa kvällen med syrran och hennes man men det får bli en annan gång. Vi har ätit en sen lunch i dag som blev en fisksoppa som min man är bra på och den är supergod.

När jag äter så dyker det upp ett minne av första gången jag åt fisksoppan. Det var i början när vi träffades och dejtade.

SOPPMINNET:

När vi varit ihop ett tag så tyckte jag att han alltid var hemma hos mig och han verkade inte vilja bjuda hem mig till sitt. Jag tyckte att det blev lite ensidigt, jag ville bli bjuden till honom också. Jag sa som det var att nästa gång vill jag komma hem till dig... . Han tittade på mig lite förskräckt och jag kände hur irritationen dök upp i mitt huvud. Då sa jag med myndig stämma: Nästa gång träffas vi hos dig och du kan bjuda på lunch eller middag... . Han såg lite fundersam ut och sen gick han hem efter att vi bestämt en dag. Det visade sig senare att han hade det så stökigt hemma och att det skulle ta tid att städa upp men jag var obevekelig... . 

Sen kom den stora dagen och jag ringde på hans dörr. Han var inte riktigt klar med maten men jag såg verkligen fram emot att äta nåt gott eftersom jag visste att han var en hejare på matlagning. Då säger han att det blir fisksoppa...  fisksoppa var det värsta jag visste så jag blev helt stum och visste inte hur jag skulle kunna få i mig detta utan att spy...  han såg på mig att nåt var galet. Det vände sig i magen och jag visste att jag måste spela med och försöka få i mig soppan. Han började servera och det såg jättefint ut och luktade gott så modet steg  några grader.

  Jag tog första skeden och blev förvånade och det syndes tydligen på mig eftersom han påtalade det efterråt. Det var inte alls som jag trodde utan jättegott och till råga på allt så åt jag tre tallrikar...  kontentan av detta är att man aldrig skall säga aldrig och ha förutfattade meningar. 

såna här backelitbestick hade mina föräldrar och det är verkligen nostalgi för mig. Dom ansågs fina och hållbara.

Klicka härom ni vill gå in på sidan där besticken och annat finns 

 

-Nena-

30 december 2009 19:17

Kul soppminne :o)

Sådana bestick hade mina farföräldrar, så kul att se dem igen.
Kan nästan känna hur jag sitter och äter med dem som barn.

http://nena.bloggagratis.se

 

wiper

30 december 2009 21:35

-Nena- Ja verkligen ;) Kul att dina farföräldrar hade såna bestick också. Ja man kan känna känslan

kram

http://wiper.bloggplatsen.se

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

    I går gick min man och jag in på Kvarteret Igor (Galleria) för att sätta oss och vila lite i dom fina fåtöljerna innan min man skulle till tandläkaren i Hallstahammar. Då kom dessa gulliga och trevliga tjejer fram till oss och överräckte ett...

                         Här en minnesbild där min son är ute och seglar med sin pappa 1987, då var min son 14 år. Dom stannade lite i Stockholms skärgård. Bron man ser bakom är Djuröbron. Bakom båten ser man en annan båt som har hängt ut t...

                          Detta är en minnesbild från Österlo som ligger en bit från Sundsvall och åker man vidare så kommer man till Stöde. Mina föräldrar hyrde en Banvaktsstuga i Österlo i och med att min mamma arbetade på SJ och hade den...

    Sveriges Radio Läste för några dagar sen att skådespelerskan Meta Velander dött. Hon fick ändå bli 100 år gammal men hon kommer ändå att vara saknad för jag gillade henne och hon var en bra skådespelare och verkade vara en fin och ödmjuk p...

  En dag var vi in på Röda Korset second hand och då såg jag denna barncykel som var helt i trä och kom från Kinderkraft. Den såg helt ny ut och kostade 200 kr. En ny sån kostar över 1000 kr     En bild helt från sidan       På en ...