Långholmens hotell och vandrarhem 

När arbetslivet är över och man sitter och reflekterar över den tid som gått så är det mycket som dyker upp i tankarna. Alla dessa möten, konferenser, utbildningar man varit på. Man är ju ofta lite laddad och förväntningsfull, kanske lite orolig, innan en konferens. Ofta ett nytt ställe som man inte känner till. Om det är på en helg så har man oftast en arbetsvecka bakom sig och kanske en längre bilfärd, tågresa eller busstur inleder konferensen.

Väl framme är man lite trött och även lite uppjagad. Det som för mig kändes som prio 1 var att komma till sitt rum, kunna tvätta av sig, kanske byta kläder och bara sitta ner och kolla att alla papper är med. Lokaler för korta möten behöver kanske inte uppfylla så lång kravlista men vid en konferens, möten och utbildningar över en hel dag eller kanske flera dagar krävs att många krav uppfylls för att man skall få så mycket utbyte som möjligt. Förutom boendet och naturligtvis maten är temperatur, ljus, akustik och dofter i själva möteslokalerna av stor betydelse. Platsens läge, historia och kulturella inslag påverkar mer än man tror. 

På 90-talet var jag och gubben min på Långholmen, den gamla fängelseön, i Stockholm. Vi strövade omkring på den vackra ön och tog en fika på Caféet vid trädgården. Då hade man redan gjort om det gamla fängelset till Hotell och Vandrarhem. Även en konferensverksamhet bedrevs här. Vi tittade in på vandrarhemmet och även restaurangen. Det var en skön inbjudande atmosfär med mycket intressanta inslag från äldre tider. Här skulle jag velat vara på en lyckad konferens. En Långholmen-konferens kan bli ett minne för livet och skapar kontakter som följer en genom livet. Att mitt i storstaden finna denna oas har stannat kvar som ett varmt minne. Själva planerar vi att försöka lägga en eller två nätter här till sommaren. 

Nu är det onsdag igen och vi går mot en ny helg. I kväll skall vi på "Bomöte" 18.00 som Hallstahem håller i och det blir information om säkerhet. Innan dess tar vi en lugn dag med endast promenader och i morgon skall min man och hans bror åka på begravning 15 milj bort. Det är deras kusin som gått bort i en ålder av 77 år. Det känns så sorgligt och jag tänker på hans fru, barn och barnbarn. Jag har inte bestämt än om jag orkar åka dessa 15 mil och hem samma dag. Jag bestämmer i sista minuten. Nu önskar jag er en dag som ni blir nöjda med. 

#Konferenser #Långholmen

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

       Här ett filmklipp från i fredags då vi var och såg Zkrota Zkräpet på Kvarteret Igor (galleria). Kolla in när Lasse Åberg skall inviga med att klippa, men inte bandet utan nåt annat. Han har en härlig humor      Här har jag fått en autogr...

    Detta är en Dodge Van från 1984 som jag såg när vi var på väg hem från en promenad. Vi träffade mannen som äger bilen och han sa att han skulle lacka om bilen och då kommer den ju att bli superfin. Jag blir så glad nu när det börjar dyka upp...

    Detta är en skulptur som heter Aseaströmmen och den har stått på Stora torget i Västerås i många år. Konstverket skildrar det fenomen som under industrins glansdagar kallades för "Asea-strömmen". Vid lunchtid och arbetsdagens slut fylldes St...

  På lördag är det Vårmarknad hos Röda Korset i Västerås. Det är sygruppen som säljer sina alster och man kan även njuta av deras kakbuffé. Dom håller på från 11-15. Vi kommer att gå dit och kolla runt och bara njuta                            ...

  I tisdags så fotade jag några ringduvor igen och jag gillar verkligen fåglar för dom livar upp vår miljö och vi har nåt vackert att titta på. När jag stöter på fåglar på trottoarer så brukar jag prata med dom i en låg vänlig ton. Då stannar d...