När vi vaknade i dag så stod termometern på minus 3 grader och som ni ser så är det frost på bilrutorna...  . Den smälter nog bort snart för solen tittar redan fram och livsandarna börjar vakna till. Det var tur att vi inte åkte iväg till Stockaryd i går för min man har det så besvärligt med magen när han äter penicillin. Nu är han emellertid bättre i sin divertikulit så det var tur att han gick till läkaren i tid.

Nu kan jag äntligen berätta att vi sålt vårt hus och det till ett ungt trevligt par som gillar lite äldre hus och vill fixa till det men ta god tid på sig. Vi skrev kontrakt för ett tag sen men jag har inte kunnat berätta nåt förrens besiktningen var klar och det är den nu. Det fanns inga som helst dolda fel i huset utan besiktningsmannen tyckte huset var i bra form. Visst känns det lite vemodigt och sorgligt att vi inte kan ha kvar huset där vi bott i 11 år och trivts så bra men man måste inse fakta att det inte funkar när vi har så många skador i våra kroppar. Sen har vi ju mindre inkomst nu när vi varit sjuka så mycket och min man har haft bara 65% av lönen sen han blev arbetslös 2009. Vi är så glada ändå att dessa ungdomar tar över huset för dom har ju framtiden för sig.

Vi har redan fått en ny lägenhet som vi flyttar in i 1/12 och det är detta tvåvåningshus där det endast finns 7 lägenheter. Går man bara 250 meter rakt fram så kommer  man till ICA och centrum och ner till torget är det ca 300 m. Vi kommer även att ha nära ner till natursköna Ingelund där man kan gå ner och sätta sig och bara njuta. Jag skulle inte kunna flytta till ett höghus efter att ha bott i eget hus så detta kändes jättebra. Det är vårt bostadsbolag VSBosom erbjudit oss flera lägenheter i olika områden men vi tyckte detta var bäst. Tjejerna på VSBo har varit så vänliga och serviceminded  och det är vi så tacksamma för.

Klicka här för att komma in på VSBo:s hemsida   

Vår ingång är den bruna dörren till höger och det är bara en halvtrappa upp till vår lägenhet. Vi har ingen lägenhet bredvid oss så vi är ensam på den våningen. Sen är det en större lägenhet en trappa upp där dom behållt kakelugn och annat från förr. Huset är rätt gammalt och det har varit både barnavårdscentral och tandläkare i huset för flera år sedan.

Här ser man våra två fönster som går ut mot gatan. Det härliga med lägenheten är att det är jättehögt i tak och jättecharmig. Det är större än vi hade i huset så vi kommer nu att ha två toaletter en större med badkar och fönster. En mindre med toastol och handfat, tänk när man fått pynta och gjort i ordning...  . Köket är inte så stort men känns trivsamt och har en fyrkantig form. Vi gillade lägenheten direkt och kände trivsel. Vi har källaren bara nedanför vår trapp och tvättstugan är reparerad och fräsch och det är många fönster så det känns inte instängt. Vi kommer nog ändå att ha en tvättmaskin i vårt större badrum.

Det är en huslänga med två huskroppar där den ena sticker ut lite.

På baksidan är den en lång gräsplätt där man kan ha trädgårdsmöbler om man så vill. Vår balkong är den nedre i trä. Den är inte stor men det gör inget för vi får i alla fall plats med ett litet bord och minst 4 stolar. Det känns befriande att nu bara kunna fylla balkongen med blommor och annat fint nästa sommar. Samtidigt som det är lite vemodigt och jobbigt att flytta så är vi ändå lättade och vår mäklare Samija har gjort ett fantastiskt jobb...  Mitt vokabulär räcker inte till... 

Från våra framfönster mot gatan så ser vi denna fina gamla Folkskola som heter Östra skolan

En finstämd version av Sara Dawn Finer med låten " moving on" känns passande. Klicka här för att komma in på hennes hemsida

Nu önskar jag er alla en underbar lördag med massor av bra upplevelser. Jag tittar in hos er lite senare för jag måste komma i kläderna...  

I dag blir det en extra önskelåt eftersom min bloggvän Skrivmoster har såna minnen till just denna låt "Love Letters in the sand" med Pat Boone. Jag är också uppvuxen med Pat Boone och man tyckte ju även att han var så snygg...  . Skrivmoster bor långt uppe i norr och har skrivit några böcker och även i tidningar. Klicka här för att komma in på hennes blogg. Jag har träffat henne när hon var ner hit till Småland med sin man för att träffa barn och barnbarn. Vi kommer att träffas nästa gång dom kommer ner och det ser både jag och Mr T fram emot. Jag önskar dig och Mr E en härlig fredagskväll och njut nu av Pat Boones sammetslena stämma...  

Klicka här för att komma in på Pat Boones hemsida. Han föddes 1934 och är en amerikansk sångare, skådespelare och författare. Han har varit en framgångsrik popsångare i USA under 1950 och början av 1960-talet.

Vi kommer inte att kunna åka iväg på "Berättarkvällen" i Stockaryd eftersom min man går på penicillin för sin "Divertikulit" ( inflammerade tarmfickor) Han har varit bra nu i några år men till slut så händer nåt och om han inte går till läkaren i tid så blir det sjukhusvistelse och dropp. Han törs inte åka så långt eftersom penicillinet har påverkat hans mage så toaletten bör vara nära...  

Nu önskar jag er alla en härlig fredagskväll...    

Jag är snart klar med rensning på vinden och har fått bort massor. När man håller på med sånt här så går man verkligen på minnenas allé. Man blir ibland bara stående och kollar på gamla saker och, vykort och foton. Hittade en bit tyg som ni ser ovan som jag sydde gardiner av när vi bodde i Katrineholm. Dom hängde i vardagsrummet och det var ett jättedyrt tyg som det bara fanns prover på och sen skickade dom efter tyget på butiken.

Som av en händelse hittade jag ett kort i ett album hur det såg ut när dom var färdiga. Vi bodde i en lägenhet med högt i tak och djupa fönster så man kunde ställa rätt mycket i fönstret. På kortet ser man bara halva fönstret för man var inte nåt vidare på att fota på den tiden. Vi trivdes väldigt bra i den lägenheten och det var ett gammalt avlångt stenhus med charmiga lägenheter. Min man sitter i vår nyinköpta skinnsoffa som var den dyraste soffan vi nånsin köpt men då arbetade vi båda skift och hade råd. Min son sitter bredvid men kom tydligen inte med helt på denna bild. Köket i den lägenheten var enormt stort.  Min man och jag har bott i 4 lägenheter och ett hus sen vi träffades 1990. I denna lägenhet bodde vi i slutet av 90-talet.

Hittade en bild på mig själv som jag såg ut när jag bodde i det huset. Jag cyklade alltid till arbetet för det var rätt nära från bostaden. Brukar inte ha inne så här många nostalgibilder men det dyker upp nåt hela tiden när jag håller på och rensar.

Sen hittade jag min mans studentmössa...   som var på tok för liten nu. I Katrineholm gick han på KTS och tog ytterligare en studentexamen och sen högskola men valde bort mössa då. Han ser ju mer ut som ett mjölkbud i mössan numera... (min man hade inget emot att jag skrev detta) Det var lite med glimten i ögat. Han är så go....  

Inte nog med det utan jag hittade vårdskolebrosch som tillhör Mr T. Hör och häpna han gick i vårdbiträdesutbildning i 36 veckor 1973 och jobbade inom vården i 2 år...  

Ett halsband från 80-talet dök också upp. Jag undrar om det inte snart är modernt igen. Nu känns det lite kul att man ändå sparat lite gamla saker så man har några minnen kvar.

Här en bild från början av 80-talet då jag arbetade inom arbetsterapi. Vi hade ofta fester och kul med dom äldre och det kom alltid musiker och även kändisar som uppträdde och då fick jag ta emot dom. Kolla in modet som jag nu tycker såg jättesnyggt ut. Nu skall jag gå tillbaka och rensa lite mer och fastna till i lite mer minnen... 

Den här låten med Herman´s Hermits passar bra till min mans studentmössa   

No milk today. Dom är en engelsk beat (eller pop) band som bildades i Manchester 1963. Gruppens skivproducent var Mickie flesta. Klicka här för att läsa mer

Klicka här för att komma in på deras hemsida

Jag önksar er en minnesrik och givande fredag...

Ps. Jag har skrivit till bloggplatsen för några dagar sen men inte hört nåt från dom ang att bloggen blivit låst fast den inte är det. Får skriva till dom igen för om nån vill låna en bild när jag har tävlingar eller annat så går det ju inte....  

Husen bakom stationshuset    

Då var det fredag igen och dags för min punkt "Önska så spelar jag". Denna gång är det Marianne från Stockaryds Stationscafé som står på tur. Klicka här för att se vem som önskade förra fredagen.

Marianne är född i Valbo i Gästrikland. Jag har själv bott i Gävle i 5 år och arbetat inom arbetsterapi så jag vet vart Valbo ligger. Marianne har arbetat inom blombranschen och med Catering i sammanlagt 40 år. Nu bor hon i Stockaryd sen en tid tillbaka.

Hon har önskat en låt med ett band som heter Pantera. Jag har själv aldrig hört talas om dom. Vad jag kunde se så var det ett hårdrocksband. Hon valde inte låt så jag sätter in denna som är mer en rockballad. Klicka här för att komma in på deras hemsida

Pantera var ett amerikanskt groove/thrash metal-band från Arlington i Texas. Bandet bildades 1981 och nådde framgång samtidigt som Metallica, Slayer, Megadeth och Anthrax. Dom var en viktig del i utvecklingen av subgrenren US groove metal.

Jag har lite bloggtorka och har lite annat att pyssla med men så fick jag lite fina bilder av min svåger på Shäferhunden Axa. Bilden är så full av fart så man nästan baxnar...    Axa är inne på sin tredje valpkurs nu och sen går hon i lydnadskurs. Hon är fortfarande en valp men närmar sig ettårsåldern.

Klicka här för att komma in på en sida som handlar om shäferhundar

Här är hon med flera andra hundar av olika raser. När hon är på hundpensionat så brukar dom hämta henne inne i hagen när dom får in en hund som är skygg och inte vill gå in till dom andra. Då brukar Axa lugna ner hunden och få den att känna sig trygg. Sen går det som en dans och det känns lite rörande och gulligt...  

Här har hon fått en mindre hunds uppmärksamhet.

 Axa med sin hundkompis 

 En skön vilostund i det höga gräset   

click to get More Autumn Comments & Graphics

  Klicka här för att läsa en annons på blocket som är så oväntad och så kul formulerad. Det är en tvättmaskin som är till försäljning...  

  

Jag har haft sömnproblem i natt och såg i går kväll att det var fullmåne. Det påverkas jag av och är alltid halvt medvetslös dan efter....  Det blir som en oro i kroppen. Jag Har varit uppe ett tag och nu är det ingen idé att gå och lägga sig så jag tar en tidig frukost. Sen skall jag fortsätta att röja och även sy klart det jag håller på med. Det är becksvart ute och ganska kallt inne så värmen får sättas upp några grader.

 

Stockaryds Stationscafé kommer att ha en "Berättarkväll" 14/10 kl 19.00 Vi kommer att gå dit för vi missade förra gången. Inbjudna gäster kommer att berätta om gamla tider i Stockaryd.

Gammal bild från Stationshuset i Stockaryd

Klicka här för att komma in på Stockaryds Stationscafés hemsida.

Klicka här för att komma in på deras facebook

Här får ni en bra ledtråd på gissningssaken av Marianne från stationscafét:

Saken används mest sommartid och är 6,5 cm lång och väger 10 g. Klicka här för att komma in på gissningstävlingen

Här sjunger Eleanor Bodel "One way ticket" Klicka här för att läsa om henne i bloggen "60-tal.nu"

Vi har lite bättre väder i dag och solen håller på att bryta fram. Inget regn syns till. Min man är nu på en en timmes lång undersökning ang hans diabetes. Han har blivit bättre och blodsockret har gått ner så han får ta mindre medicin. På hans jobb är det full rulle med dragning av el och annat för att dom skall kunna sätta igång verksamheten.

Jag såg på tv i går att operasångaren Ingvar Wixell har gått bort i en ålder av 80 år. Klicka här för att läsa om detta. Han föddes 1931 i Luleå och dog 8/10 2011 i Malmö. Han var en svensk operasångare, en av 1900-talets ledande inom baryton-facket. Hans mörka fasta röst och kraftfulla scennärvaro gjorde honom till en dramatisk uttolkare av operaroller. Hans framställningar av titelrolen i Simon boccanegra och av Don Carlos i Ödets makt ansågs tillhöra samtidens bästa. Han var under en period gift med sopranen Busk Margit Jonsson. Klicka här för att läsa lite mer om honom i en annan tidning

En lustig sak under hans karriär var att han 1965 framförde alla bidrag i Melodifestivalen. Det kom jag ihåg att det pratades om då och man tyckte det var jättemärkligt. Sen framförde han vinnarlåten "Annorstädes vals". Jag har lyssnat på honom när jag växte upp och såg på tv med mina föräldrar. Dom gillade honom och följde hans karriär.

Sköt om er och ha en härlig dag...  Jag kommer in på era bloggar lite senare för jag har en del att fixa med i dag.

 Här sjunger Ingvar Wixell det svenska Eurovisionsbidraget 1965. Det är en vacker melodi men inte så passande i en festival för den är så melankolisk