Den här häftiga skulpturen stod på en fotbollsplan i Stockaryd som heter Njudungsvallen. Klicka här för att läsa om Njudungsvallen  

Bakom planen in mot skogen vi denna skylt som visar att det finns en gammal gravpats på stället

 Här lite av texten som står på skylten.

Här lite mer av texten som stod på skylten.

Good Day

Orkut Scraps, Graphics - GoodLightscraps.com

Jag fotade lite från perrongbygget och nu har det kommit upp vindskydd. Det har hänt en hel del så det går fort framåt.

Här ser man båda sidor av perrongen och det har kommit upp vindskydd på vänster sida också.    

Från andra sidan järnvägen så håller dom på att bygga en trapp upp till perrongen. Där står jag längst upp och fånar mig...  

Ovanför mig så så fortsätter trappen upp till perrongen som ni ser här

Parken framför stationshuset står i vinterskrud utan snö.  

Vi har haft en toppendag på stationscafét med caféägaren Annelie och hennes kompis Marianne. Det var lite folk som fikade när vi kom dit men det borde ha varit fler tycker jag. Har man tillgång till ett sånt toppenställe så borde man vara rädd om detta annars blir man ju av med denna mysfaktor och kulturminne. Tänk om alla dessa fina järnvägsstationer skulle försvinna, då får kommande generationer endast se dessa på bild eller förhoppningsvis på gamla filmer.  

Vi tog den fantastiskt goda äppelkakan som har en hemlig ingrediens som gör den speciell och får ett lite kolaaktig konsistens ovanpå. Jag har fått lov att lägga ut receptet men gör det inte förrens jag skall baka kakan själv så ni får vara med på hela proceduren.

Vi fick även med oss varsin bit hem med vaniljvisp...  som ni förstår så har vår viktminskning kommit av sig....  men det är inte måndag än...  

Vi fick även med oss deras hemgjorda rödbetssallad som var lite mixad och det gjorde den lite krämigare och mer smakrik.

Sen kom det ut en jättefin sockerkaka som såg smaskig och fin ut.

Den här prinsesstårtan var helt nygjord och jag fick fota den

Vi var sen ut och fotade perrongen och kom tillbaka och var hungriga igen....  Min man tog en köttbullssmörgås som han tyckte var supergod. Jag tog en härlig leverpastejsmörgås men fick ingen bra bild. Tack för en härlig och givande kaffe och pratstund hos er....  

Det blev verkligen operation urspårning...  när vi kom hem för då åt vi upp äppelkaksbitarna vi fick med oss....  

Kommande erbjudanden:

Man måste beställa jultallrik före 25/11 för att få 10% på ordinarie pris. Beställning för minst 10 personer 

Innan vi gick på invigningen av Kulturhuset Spira så åt vi på Café Lakatos. Vi var så pass tidiga och jag var trötta så det var härligt att bara få sätta sig ner ett tag och inte ha bråttomt. Maria Lakatos satt sig med oss en stund och pratade när det var lite lugnare därinne.

Klicka här för att komma in på Café Lakatos facebooksida

Min man tog en broccolisoppa med creme fraische och löjrom på toppen. Den var superb sa Mr T.                

Jag tog en halv räksallad med räkor, jordgubbar, morot, gurka, majs, blandad sallad, ägg och hennes goda röra till. Även lite jordgubbsvinäger på toppen. Den är så fräsch och god.

Marias egna tårtor:

Marias chokladtryffelkaka 70% Guanaja choklad med grädde till.

Glömde att kolla vad det var för ingredienser i denna. 

Jag tror detta är en mandeltårta med massor av godsaker både uppepå och inuti.

The White Stripes var en amerikansk alternativ rockduo från Detroit. Bandet bildades 1997 och bestod Jack White (sång, gitarr) och Meg White (trummor). Bandet kännetecknades av att de inte har någon basist, utan bara gitarr, trummor och sång. Jack spelade dock ibland orgel, piano och marimba. De var även kända för att ha följt ett färgtema i färgerna svart, vitt och rött på alla sina skivomslag samt på sina kläder och instrument. Den 2 februari 2011 meddelade bandet via deras hemsida att de hade splittrats. Källa wikipedia

Jag lyckades få några bilder från invigningen av kulturhuset spira trots att det var beckmörkt. Ljussättningen var helt fantastisk med olika färger och en massa ljuseffekter som gjorde det otroligt färgstarkt och sprakande. Vi stod på bron precis som dom flesta  men tyvärr var inte bron upplyst så man såg knappt nåt när man förflyttade sig och det måste ha varit rena paradiset för tjuvar. Det var lätt att stupa på kablar, slangar och trottoarkanter. Vi orkade inte stå flera timmar före och vänta på bron och därför fick vi ingen bra utsikt. Ola salo med kör inledde allt genom att komma åkande på en upplyst båt på väg mot invigningsplatsen. Det som var botten och inte gjorde tillställningen så njutbar var att det ekade så  man hörde inga tal och musiken lät inte klok. Det var många som var irriterade över detta för man kunde ju inte njuta annat än av ljussättningen. Det var i alla fall otroligt mycket med folk.

Här har huset fått blå ljussättning på ena sidan

Här kan man se folket på den helt oupplysta bron   

Dessa hus är grannar till kulturhuset och många hade sina balkonger mot kulturhuset och hade en vidunderlig utsikt 

Här ser man lite närmare invigningsplatsen både läktare och scen

Klicka här för att se bilder från invigningen. Klicka här för att se vad som bjöds på för underhållning och annat då huset invigdes

Jag filmade lite också men dom blev nog för långa för det tar en evighet att konvertera så dom tar jag med i nästa inlägg om det lyckas

Klicka här för att rösta på Stockaryds Stationscafé i en tävling. Klicka här för att få en förklaring hur man gör i ett föregående inlägg jag skrivit. Dom ligger just nu på första plats och jag vill så gärna att dom vinner för det är dom verkligen värda

Innan jag kom till baksidan av huset så dyker detta fantastiska soldäck upp med både trappor och bänkar ovanför. Det är hisnande vackert att blicka ut över Munksjön.

Här en bild längst upp på trädäcket och där finns massor av bänkar som man kan slå sig ner på.

En liten öppen husbåt med ljusteknik satt förtöjd i ett hörn av däcket

En liten upplyst flotte mitt på sjön framför konserthuset

Helt plötsligt dök en liten motorbåt upp som förtjöjde vid trädäcket

Så här ser det ut ovanför trädäcket.

Här ser ni en närbild av Munksjöbron. Snett till höger om konserthusets baksida

Bron sedd på lite längre avstånd.

Trädäcket sedd från andra hållet

Här ett av soundtracken till filmen "The Lake House" .

Fortsättning följer från själva invigningen.................. 

Baksidan av kulturhuset 

Vi är helt slut efter gårdagens äventyr när vi var på invigning av nya konserthuset "Spiran i Jönköping. Mitt fotoprogram har slutat fungera så medans min man fixar detta så har jag ett annat som gick lika lätt att lära sig men är betydligt sämre och det känns som jag inte har nån kontroll över bilderna. Det är som att famla i blindo.

Gerth Wingårdh och Jonas Edblad 

Klicka här för att komma in på Kulturhuset Spiras hemsida. Gert Wingårdh är en av arkitekterna som gett Kulturhuset Spira dess uttryck och unika form. Den andra arkitekten heter Jonas Edblad.

Vi åkte till baksidan av kulturhuset några timmar innan invigningen för att jag skulle få lite bilder när det var dagsljus. Invigningen skedde från 18-18.45 Här går jag nu ner för en trappa mot vattnet och sen till höger för att kolla hur det ser ut på sidan mot vattnet.

Här har jag nu kommit på baksidan av huset mot Munksjön där fanns en stor scen som är en av två stycken. Vad jag kan se så är det bara ljudtekniker, ljussättare, fotografer och journalister där så jag försöker med min lilla kamera smälta in så gott det går och försöker se så självsäker ut som möjligt för att inte bli bortmotad...  

Ur högtalarna strömmade det musik med Ola Salo från The Ark som var en av artisterna som skulle uppträda på invigningen.

Det var kameror och strålkastare överallt.

Här ett av flera tält där ljudtekniker arbetade

Här ligger nyckeln framför läktaren där antar jag speciellt inbjudna skulle sitta. Nyckeln symboliserar öppnandet av nya kulturhuset

Här en större bild över baksidan av huset ut mot Munksjön. Man kan se min och andra fotografers skuggor i gräset...  Jag till vänster med den misstänkt lilla kameran...  

Närbild på fönster

Här står en tekniker och arbetar framför huset. Dom gula strutarna ni ser är konstverk som passar förträfflingt in framför byggnaden.

Här en närbild på en av trattarna som ser ut som en  tratt på en gammal trattgrammofon fast i ny tappning. Konstverken heter Soundflower och skapade av Milo Laven. Klicka här för att läsa om konstverken som kommer att avge ljud när folk närmar sig 

Jag tror att detta är den rätta ingången. Ser att bilderna är för mörka men dom såg helt perfekta ut i fotoprogrammet

Såna här strålkastare fanns det hur många som helst av.

På taket som är i olika nivåer kryllade det av folk och spotlights

Sidotrapp upp mot huset. Huset är verkligen vackert och annorlunda och ligger så fint framför Munksjön och Munksjöbron. Fast det är tråkigt om alla småteatrar i Jönköping försvinner.  Den lilla teatern på tändsticksområdet var verkligen charmig och vi själva har sett teater där och det var verkligen givande

 Fortsättning följer...................................... 

Min punkt "Önska så spelar jag" som jag skall ha varje fredag har kommit av sig lite så jag fick ta min man som räddningsplanka...  Jag bad honom önska och berätta lite om sig själv i min blogg

Mr T:s egna ord: 

  Jag föddes i Boden har också bott i Övertorneå, Haparanda, Uppsala, Trollhättan, Hällefors, Katrineholm och nu Vaggeryd. Flyttade i 20-års åldern till Trollhättan där jag mest arbetade på industrin och sportfiskade. Höll även i kurser med flugbindning och draggjutning. Jag har varit engagerad fackligt och politiskt men är nu engagerad i att bygga upp ett socialt företag i Vaggeryd. Jag är en riktig bokmal och har slukat böcker i hela mitt liv av alla de slag. Historia och geografiska berättelser tilltalar mig också.

När jag lyssnar på musik så blir det blues, country och worldmusic (etnisk musik) men även svenska trubadurer och vissa artister som Sarah Dawn Finer, Helen Sjöholm, Björn Afzelius o.d Mina intressen är att njuta av allt som livet bjuder på smått som stort. Jag gillar även att reparera gamla datorer och få dom att fungera. 

Han har önskat sig låten Till min kära med Björn Afzelius. Klicka här för att läsa en biografi över Björn Afzelius. Han dog 1999 endast 52 år gammal i lungcancer.

Klicka här för att komma in på Björn Afzelius officiella hemsida