Denna text fick jag mig tillsänd genom mejl av min bloggvän Stevie. Eftersom jag är emot all slags våld så sätter jag naturligtvis in den i min blogg. 

Medans du skriker åt din kvinna, finns det en man som önskar han kunde viska i hennes öra.

Medans du förnedrar, kränker och förolämpar henne, finns en man som vill påminna henne om hur vacker hon är.

Medans du sårar henne, finns en man som önskade att han kunde ta bort hennes smärta

Medans du får henne att gråta, finns det istället en man som vill locka fram hennes leende

Sätt in inlägget i din blogg om du är mot våld i hemmet och psykisk misshandel      

  Klicka här för att läsa om Björn Afzelius. Jag kommer alltid att sakna honom  hans musik och engagemang. Tyvärr har jag aldrig hört honom live och det ångrar jag grymt Mikael wiehe har jag i alla fall sett live och även fått en autograf av...  Klicka här för att komma in på det inlägget.

  Jag har för mig att Björn Afzelius har skrivit en låt mot kvinnovåld men kan inte hitta den på Youtube. Låten "Sång till friheten" passar bra också.

Nåt har hänt på sista tiden för ungdomar och yngre vuxna har börjat säga ni till mig...  Även  läkaren jag var till sist på vårdcentralen...   Börjar vi gå bakåt i tiden då alla yngre var tvungna att säga du till äldre? Tack och lov så försvann detta fenomen i början på 60-talet och man fick säga du till alla. Det var en enorm frihet och så har det varit hela tiden men nu har det verkligen hänt nåt . Känns lite konstigt när jag blir niad  och hajar till varje gång. Jag kom dessutom igåg att man la bort titlarna med varandra så man kunde säga du även före Du-reformen. Herr och fru, tant och farbror var vanligt också....  Nu när jag är äldre så vet jag ju att insidan inte stämmer med utsidan, man känner sig yngre än man är. Eller är det nån slags osäkerhet som smugit sig in i språket?. 

För fyrtio år sedan började vi dua varandra i Sverige. Det firas som en stor svensk triumf. Betydlig mindre uppmärksammat är att också ord som ”jag” och ”vi” ökade dramatiskt i användning.

Klicka här för att läsa om Du-reformen.

Som ni ser har jag inte mycket att skriva om så det gäller att ta till lite skåpmat...  Jag har varit inne hela dan och bara vilat men ändå fått lite gjort. Håller på att sy lite men det går långsamt framåt. Det går lite gamla "Miss Marple" deckare på tv mitt på dan just nu.  Passar väl bra till mitt inlägg...  Då kom jag plötsligt på  att det inte funnits så många roller för kvinnor i den genren 

Geraldine McEwan som Miss Marple. Hon är ursöt tycker jag 

Nu är det Geraldine McEvan som spelar "Miss Marple" i dom just nu tv-sända deckarfilmerna. Här en liten hyllning till henne. Hon är en av dom bättre "Miss Marple". Klicka här för att komma in på hennes hemsida. Hon föddes 1932 och är en brittisk skådespelerska. Hon gjorde teaterdebut med Theatre Royal, Winsor, 1949 och är medlem av Royal shakespeare company. Bland hennes filmer märks "Escape from the Dark (1976), "En indian i london" (1986) och kärt besvär förgäves (2000). Miss Marple spelade hon 2004-2005).

En ung Geraldine McEwan  

Detta har vi pysslat med i går hos mamma. Vi har rensat bort gamla saker och porslin mm  eftersom  hon och några till måste flytta till ett annat hus på serviceboendet. Jag kunde inte blogga när jag kom hem eftersom jag tog i för mycket och inte vilade mellan röjningen och fick dimsyn och uppspänd nacke när jag kom hem.

Här är historien över mammas flyttning:

För ca 1.5 år sedan så fick vi och dom andra i mammas hus ett brev om att dom måste flytta för att andra yngre som var fysiskt och psykiskt handikappade skulle flytta in i servicelägenheterna. Då tog hus i helsike i oss anhöriga så vi bildade en anhöriggrupp med min syster i spetsen som var den drivande kraften och hade kontakt med kommunen och andra myndigheter. Dom som skulle flytta in hade så dåligt hus men då föreslog vi att dom kunde bygga ett nytt till dom. Till slut blev det så obekvämt för kommunen så det bestämdes att pensionärerna skulle få bo kvar tills dom dog. Så för mindre än ett år sedan så blev det fest och dom kom från kommunen med tårta och allt såg bra ut.

Nu fick vi ett nytt brev till för ett tag sen att dom 4-5 som finns kvar måste ändå ut men flyttas till C-huset som det heter och mamma fick en lägenhet där, dom måste vara ute ur sina gamla lägenheter 1/8 , det var inte länge sen vi fick detta besked.  Dom skall nämligen reparera husen tills dom andra flyttar in. Sen fick vi nästa brev om att dom handikappade inte skulle flytta in utan få ett nytt hus precis som vi i anhöriggruppen föreslog för nästan 2 år sedan....  och då tänkte man att mamma inte behövde flytta men då säger  dom att brandskyddet kräver att dom sätter upp sprinklers och gör i ordning. 

 Eftersom vi alla är skadade och inte har krafter att flytta mamma så pratade jag med sköterskan om att vi måste få hjälp med flyttningen. Dom har ju dessutom blivit utslängda. Nu har dom fixat flyttgubbar som kommer så småningom men sköterskan menade på att vi måste packa ner allt i kartonger och göra så det blir lättare för dom fast det bara var bestämt att vi skulle rensa. I går började vi med detta men att göra det är ett tungt jobb som ställde till det direkt. Syrran ringde sen och krävde att dom höll med flyttkartonger så när vi kom så stod dom där men hör och häpna: Vi får bara flytta över grejerna i dom sen skall dom ha tillbaka kartongerna direkt....  Vart i hela friden skall vi då ställa alla saker som skall in i bokhyllorna? som inte är flyttade än. Nu skall jag ringa sköterskan i morgon för detta håller inte och är jobbigare än vi trodde. 

Sen till nästa grej: Mamma och dom andra 3-4 st skall bara bo i den nya lägenheten i 5 månader sen skall dom tillbaka för då blir det reparation i det huset....  och det kommer att ske till jul. Mycket skall man vara med om numera. Vi har nu flyttat över allt från köket till nya lägenheten men det var ju inte vi som skulle flytta henne så allt har blivit galet.  Jag har fått en rejäl låsning mm så nu får vi kräva igen att dom tar hand om detta. Syrran och svågern skall se till att 2 bokhyllor och alla papperskassar kommer till second hand sen får kommunen ordna resten. Det händer så mycket i samhället nu som gör mig mörkrädd, tänker även på dessa äldre som blir vanvårdade och far illa på många ställen.  

13.00 i går hade vi tänk gå och se komikern Peter Wahlbeck som skulle uppträda på ett torg en mil från Skene. Det funkade inte för jag orkade inte och det var så tryckande värme.  Vi bestämde att göra klart det som måste göras istället och det känns ändå bra och autografblocket kommer ändå att bli fyllt så småningom...   Innan vi åkte hem blev vi bjudna av personalen på kaffe med kaka och även mamma och två till satt vid bordet så vi fick umgås en stund. 

Mitt uppe i allt detta så blev det fel på min nya kamera så vi måste åka till Elgiganten i dag för att reklamera. Linsskyddet öppnar sig inte.

Vicke hade denna behjärtansvärda animering i sin blogg i går. Klicka här för att komma in på hans inlägg och läsa vad han skrivit. Klicka här för att komma in på Unicefs hemsida. Jag skriver under på det som står på animeringen och det är en skam att barn skall behöva lida och bli utsatta för en massa hemskheter överallt i världen.

Vi har ett tåg i Vaggeryd och det är Socialdemokraternas första majtåg. Det startade 09.30 från Folkets Hus. Vi åkte ner för att jag skulle kunna få fota och skriva lite om detta. Jag hade inte tänkt att gå i tåget själv för det var 10 år sedan jag var aktiv (fackligt mm) och gick i nåt tåg. Då ser jag helt plötsligt min man i tåget med ett plakat...  nån hade satt det i hans hand och då var det lika bra att gå med. För oss är det den röda sidan som gäller så det var inte helt fel.

Jag tog själv tag i plakatet så Mr T fick fota mig och jag ställer verkligen upp på texten som står där. Det var svinkallt ute så man hade nästan kunnat ha vinterkläder på sig. Det blåste även rejält så det var svårt att hålla i plakatet men stämningen var god i ledet. Framför gick en eminent Musikkåren från Värnamo som heter "Lyran" och två grupper med urduktiga drillflickor som utförde ett konststycke med sina pom, pom och stavar. Dom heter "Drillflickorna". Blåsorkester var riktigt proffsiga och skickliga på sina instrument så man njöt hela vägen. Min son har spelat i en blåsorkester hela sin uppväxt på första maj. Han spelade olika instrument och bastrumma.

Här har jag hittat en kompis som var med i min gamla promenadgrupp och vi fattar varandras händer och går i takt...  Hon har en fredsduva på sitt plakat. Det var ganska många med i tåget men alldeles för lite människor i samhället. Vi fick oss en rejäl promenad.

Här blåste plakatet till lite...  Första gången jag demonstrerad var i Hällefors och då stod det på mitt plakat: "Jämnställdhet en självklarhet" Då var jag jämnställdhetsansvarig i metallfacket.

Sen hölls det tal inne i Folkets hus av Carina Ödebrink som är ordförande i Socialdemokraterna, Vaggeryd. Hon är även förtroendevald i landstinget på heltid och ledamot i komunfullmäktige på heltid. och det är hon som står längst fram här. Hon var en skicklig talare och mjuk och mänsklig med bra åsikter enligt mig.

Nästa talare var Matilda Ernkrans som är riksdagskvinna från Hallsberg och hon var en lysande talare också. Hon hade en väldigt personlig betraktelse av första maj och vävde in sin egen väg in i socialdemokratin med sin egen uppväxt. Hon talade om klimatförändringarna mm.  

Här kommer två filmklipp som blev lite svajiga för det blåste jättemycket och kamerans filmfunktion är ju inte den bästa och jag själv är lite för ryckig och har bråttomt. Sen bjöds det på kaffe och en cupcake men det kunde inte vi äta.

Nåt är galet i Sverige när vi misslyckats så med vården. Nu har ytteligare en incident hänt att en man dött på ett äldreboende p.g.a att larmet inte fungerade. Han larmade och larmade men ingen kom. Jag har själv min mamma på ett serviceboende och hon har det rätt bra med undantag av en del incidenter som hänt där också under årens lopp som vi syskon fått ta hand om. Politikerna som dragit ner i vård och omsorg tycker väl att det är en onödig utgift att kolla upp så allt fungerar, dom är ju ändå så gamla. Det cyniska och känslokalla har kommit för att stanna känns det som om det inte bildas nån proteströrelse. Klicka här för att läsa vad som står i Aftonbladet i dag om detta med han som fick sätta livet till för att inte larmet funkade. Min mamma är lika gammal som honom så jag förstår hur hans döttrar känner det. Visst dom har levt sitt liv men det skall vara ett värdigt avslut på livet. Alla gamla har varit unga, arbetat och betalat skatt för att få en trygg ålderdom.

Jag har själv arbetat inom äldreomsorgen i ett antal år och även utbildat mig inom arbetsterapi där jag jobbade på olika terapier sammanlagt 10 år. Då aktiverades dom äldre och hade jättekul och det blev billigare för samhället med friska äldre som inte blev dementa av inaktivitet. Jag slutade inom det yrket när dom började dra ner på terapierna och sen upphörde dom nästan helt. Nu sitter dom äldre och stirrar rakt fram eller på en tv hela dagarna....  För mig som upplevt bättre tider känns det skrämmande för jag är snart där själv och kommer att fara illa.

   Det finns mycket att säga om detta men nu måste jag vara positiv och gå ut i solen och leva så länge man har ett värdigt liv kvar.

Klicka här för att läsa en biografi över Charles Aznavour

Jag satt i rummet och drack mitt morgon (förmiddagskaffe) och kollade lite på "Efter tio" med Malou. Ser sen att det är en repris....  Jag gillar att dricka mitt kaffe i koppen jag fick av Helene som har "Sisters gifs" hon bor i USA. Klicka här för att komma in på "Sisters Gifts"

Kollar man på nyheterna så blir man lite uppretad. Nu skall dom sänka skatterna igen för dom som arbetar och dom som har det bäst ställt får den högsta skattesänkningen...  Själv fick jag efterskatt trots att jag inte har ett öre mer i plånboken. Då ringde jag till F-kassan så att dom får dra några hundra till i månaden. Då visar det sig att jag helt plötsligt med den höjningen har ramlat tillbaka på vad jag hade 2008 och då fick jag tillbaka på skatten...  Här har man jobbat hårt hela livet och får inte ta del av det man betalt in i höga skatter genom åren för att få en trygghet om nåt händer. Sjuka och arbetslösa står på samma nivå. Det känns som man både blir bestulen och förödmjukad. En del kommer med argument som: det fuskas så mycket...  då kan dom lätt leta upp dessa fuskare som inte är många till antal. Vi som sköter oss skall inte straffas hela tiden (kollektiv bestraffning)...  Detta är nog den moderna tidens häxjakt. Som ni ser så är jag på krigsstigen...  Det finns mycket att skriva om detta men jag känner mig lite för negativ nu så jag sätter punkt för denna gång. Nu börjar det dock bli kärvare och man önskar att man kunde resa bort nån gång och ha lite reserver som tagit slut dessa år. Tyvärr så blev det sämre när min man miste sitt jobb och är nu nere på 65% av sin lön. En gamling får inte nåt nytt jobb och allrahelst om man inte är helt kurant, då är det helt stopp.

Klicka här för att komma in på Mark Knoflers hemsida. Dire Straits var en brittisk rockgrupp som var aktiv 1977 och 1995.

  Jag fick efterskatt och min man fick tillbaka på skatten. Sen vänder han på bladet och då har dom tydligen infört skatt på återbäringen...  Det stod med liten kursiv stil, man blir vansinnig på myndigheterna nu. Vi har ju redan betalt skatt på det vi får tillbaka...  Man blir inte förvånad över nåt numera  dom kan göra som dom vill. Jag skall då ringa så fort dom har öppnat på skattemyndigheterna.  

  Klicka här för att komma in på Björn Afzelius hemsida