Jag tog lite fler kort på vår promenad och sätter in dom också. Just nu har vi ätitit en sen lunch och sen bara slöar ett tag. Jag skall städa ur en byrålåda medans jag lyssnar på WWR:s härliga blandade musikkompott. Syrran ringde nyss och deras hund var så rädd för smällarna så dom var tvungna att åka in och få lungande till henne. Tyvärr så sa dom inget om att en del hundar kan reagera på dessa tabletter. Tur att dom tog lägre dos för hon blev helt medvetslös så dom var tvungna att ringa till ett annat ställe och där fick dom reda på att en del hundar reagerar så. Tänk om dom gett henne den rekommenderade dosen...  Vill inte tänka på vad som hade kunnat hända då. Hon är fortfarande lite medtagen och trött.

   Här en lite äldre bild på henne

Här är ytterligare ett nytt hus som tillkommit ovanför strandstigen. Inte så dumt ändå och ännu finare från andra sidan.

Ett träd höll på att ramla ikull ner vid vattnet.

Dessa lovikavantar har min brors fru stickat. Jag fick dom en gång när jag fyllde år. Dom är otroligt välgjorda och fina. I år har jag fått mer användning av dom eftersom det är så kallt. Hon är även duktig på keramik och att komponera fina vackra kort med fågelmotiv.

Som ni ser är sjön rätt stor och den heter Hjortsjön. 

Så här står det på wikipedia om hon som sjunger till bildspelet:

Carla Bruni, född 23 december 1967 i Turin, Italien, är en italiensk-fransk sångerska, låtskrivare och tidigare fotomodell. Hon gifte sig 2 februari 2008 med Frankrikes president Nicolas Sarkozy.

Vi har tagit vår första promenad men orken höll inte för mer än 25 minuter. Strandpromenaden var den stig vi tog och på flera ställen så pimplade folk och isarna ligger tjocka och starka just nu. Vi har 11 grader kallt och vindstilla.

Här ser ni stigen vi tog. Det går att gå ända bort till vår camping om man orkar och vill. Det ligger både gamla och nya hus ovanför stigen och alla har dom en strandtomt med brygga och båtar.

Här är ett av dom nya husen och det är rätt så fint och ännu finare från strandsidan.

Dom har en sån här fin bastutunna nedanför huset. Jag med min klaustrofobi skulle inte kunna vara inne där med sånt litet fönster. Jag skulle vara rädd att jag inte komma ut.

Tyvärr ser det ut så här i flera av ekorna och det är synd att dom inte dragit upp båtarna.

Här ytterligare än men det blir ju ett bra motiv för mig i alla fall... .

Så här skall det se ut.

Gheorghe Zamfir, född den 6 april 1941, är en rumänsk panflöjtspelare, som har släppt över 200 album varav 90 har sålt guld och platina. Han började med att spela dragspel men övergick sedan vid 14 års-åldern med panflöjtsstudier.

Klicka här om ni vill läsa mer

Här är min son vid tåget när jag var och hämtade honom. Det ser ut som han inte har nån packning men den stod på sidan om.

Vi kom nyss hem från Jönköping efter att ha varit genom Taberg och Norrahammar. Denna häftiga järnsmidesfigur stod utefter vägen vid ett jättefint hus. Kul hållare till en brevlåda.

Det var så vackert runtomkring att jag bara ville gå ur bilen och fota.

Sen fortsatte vi mot Tabergstoppen som min son ville se.

Det var inte avstängt så vi kunde gå upp på toppen och kolla ut över hela samhället.  

Här lite av utsikten men det var jättesvårt att få en bra synlig bild eftersom allt är så vitt.

Sen åkte vi in till Jönköping och min son spexade till det lite när han gick ur bilen. Han hade inget emot att vara med på bild i bloggen...      

click to get Orkut Myspace wednesday Comments & Graphics

I dag vaknade jag i alla fall 08.00 men har inte hunnit skriva här förrens nu. Kan inte stressa känner jag därför har vi tagit en långfrukost och myst vid levande ljus. Försöker få in lite förejulstämning. Nu blir det till att ställa sig och fålla den andra gardinkappan så jag kan städa upp i rummet för att få dit adventsljusstakarna. Runtomkring här så är dom redan klara med detta men i fjol var jag ute alldeles för tidigt med julpyntet istället . Min son kommer hit och firar jul och kanske min mans yngre bror också. Vi vet inte än för min svåger har det körigt på arbetet. Annars brukar svågern åka upp till sin släkt i övre Norrland. Det var länge sen vi hade möjlighet att åka dit. Tittar man ut så får man mer höstkänsla i kroppen. Fast just nu är det väldigt vindstilla och tyst.

Det skulle vara mysigt att ha en katt att gosa med men jag har fel personlighet och kan inte vara låst än om katter är lättare att ha än en hund. Ibland känner man en saknad av att inte ha ett husdjur men man får inse sina begränsningar. Jag vill kunna bara ge mig iväg när det känns att jag blir uttråkad. Tiden är dyrbar när man inte har samma hälsa som förr. Jag beundrar alla som har djur eftersom dom kräver sin skötsel och vill man åka bort så kostar det att lämna in på djurpensionat. Sen blir ju även djur sjuka och man skall till veterinären och det kostar rätt mycket än om man har dom försäkrade. Önskar att jag var så cool som djurägare en del kan ha både hund, katt och andra djur och dom hinner med och är inte stressade ändå. Jag skulle inte kunna slappna av en sekund utan oroa mig och vara där och kolla så inget var fel o.s.v Det är kanske ändå en bra insikt att välja bort sånt man inte klarar av trots att det smärtar. Tur att man träffar på lite djur emellanåt i alla fall och får klappa om dom.

 Önskar er en härlig lillalördag
http://www.thetam.net/glitter

Sen fortsatte min promenad in till samhället. Kände att jag inte orkade gå hem utan en kopp te och en smörgås från Café Ritz som hägrade framför mig. Först in på Spelbutiken bredvid för att köpa en tidning.

Dom tillhandahåller semlor året om och dom är hur frestande och goda som helst men helt förbjudna för mig....

Här sitter jag nu med mitt fika och undrar vart min man promenerar och vart han var just då.

Helt plötsligt står han där och stirrar på mig...

Jag har fått en skinkskiva extra så vi delar på smörgåsen efter att han köpt sig en kopp kaffe

Jag tar gånvägen bredvid järnvägen.

Så här ser vår järnvägsstation ut. Numera är det en affär inhyst där men det finns en liten vänthall eftersom det går rätt många tåg förbi hos oss. Vårt lokaltåg har många turer/dag och jag har själv åkt mycket när jag gick på en utredning som F-kassan hade.

Detta lilla hus står bredvid ett modernare. Trähjulet som sitter på väggen symboliserar vårt samhälle "Där hjulen aldrig slutar rulla" men nu har vi en del nedgång också med arbetslöshet och annat.

Stannar för att fota en  häck med röda avlånga blomliknade grejer som jag inte vet vad det är. En gren hängde ner och blev ett rätt bra motiv.

Sen passerar jag det röda huset som snart är helt klätt med rött trä. Nu lyser det som en neonskylt. Allt annat är grått och åter grått  men jag är inte så förtjust i färgen ändå...   

Nu är jag hemma och tar lite kort  på rönnen och även lite annat som finns på gården.  

Vi har en betongtrapp ner till källaren utifrån och järnstaketet har sett sina bästa dar.    

Vårt toalettfönster har också sett sina bästa dagar. Som ni förstår så är utsidan av huset ingen vacker syn. Huset byggdes 1943 och inget har gjorts på utsidan innan vi flyttade in. Min man har byggt en ny trapp. Den förra var i betong och höll på att rasa ihop. Inomhus ser det lite bättre ut. Hade vi inte blivit sjuka båda två så hade huset fått sig en rejäl ansiktslyftning för länge sen.

I går när vi åkte från mamma så landade vi mjukt hos syrran och svågern. Vi fick oss lite till livs och satt sen och pratade en lång stund och det kändes så skönt. Syrran jobbar hemifrån numera och har en värstingdata där allt är trådlöst och ingen stor datadel som tar plats utan allt ryms i skärmen som är enorm.

Jag lyckades ta några kort på deras katt Pip-Larsson som låg och gonade sig på deras säng. 

Det är inte lätt att ta bilder på djur, dom är ju sällan stilla när man vill....

Jag fick en jättesnygg scarvs av syrran. Den är ännu finare i verkligheten. den är så varierande och glänser mer på vissa ställen. Glasögonbågarna jag valt är i samma färg som en av färgerna i scarvsen, lite bronsfärgat och blankt. Bågarna är i titan och trots att dom är lite större än dom jag har nu så blir dom inte så tunga.      

Här har det inte hänt mycket i dag än om jag inte suttit och slöat i en sån här fin sammetsstol. Jag har inte varit utanför dörren utan håller på med lite hobbyarbeten och latar mig framför en film emellanåt.

Detta är en bokhylla för pocketböcker... hittade den i senaste nr av ICA Kuriren. Materialet är i plåt och heter "Read" hyllan kostar 16.000:-  det är väl endast pocketböcker man har råd med om man köper en sån. Den finns även i bokstäverna E,A,D. Studio Bofinken säljer hyllan.

När jag träffade min man så hade han en hel byrålåda full med handsnidade knivar som han köpt uppe i norrland. Knivarna är som små konstverk. Det är ju meningen att man skall använda dom när man är i skogen. Den som är ovan är en som jag beställde för flera år sen av min mans kompis bror som bor i Värmland. Han heter Greger Andrsson och är en hejare på att göra fina knivar. Jag sa till honom att jag ville ha en som såg lite indiansk ut. Min har jag bara till prydnad. När man sätter in kniven i slidan som det heter så skall det klicka till då vet man att den är välgjord.

Jag har också en koltkniv som han gjort med en hård träslida. Min man har gett bort rätt många knivar men har ändå en massa kvar nere i källaren. Alla är olika och roliga att titta på.

Samtidigt som jag fick koltkniven av min man så gav han mig denna lilla träask också. Den är till för salt att ha med sig när man är i skogen. 

Här har vi ett annat exempel "sikforskniven"

Klicka här om ni vill läsa om den. Alla byar hade sin egen modell.

I dag fick vi reda på att min svåger och svägerskas hund gått ur tiden.

Hon hette Sanny och blev 11 år gammal. Sanny var en liten Munsterländer och jag har träffat henne några gånger. Dom bor långt upp i Norrland.

Liten Münsterländer

Den lilla Vorstehhunden med de stora egenskaperna

Liten Münsterländer har ett brett användningsområde. Den är i huvudsak en stående fågelhund på fält, fjäll och i skog.

Den är bra på eftersök, används som stötande på hårvilt (hare, rådjur, hjort, och vildsvin) och ställer rovvilt (grävling m.m)

Till de förnämsta bruksegenskaperna räknas ett behagligt och trofast uppförande. I temperament är den trots livlighet både snäll, följsam och tålmodig. Aldrig stel eller långsint. Den är kärvänlig, vaksam och trofast.

 Dessa uppräknade egensakper förutsätter att hunden aktiveras ordentligt!  Med dessa egenskaper blir den till idealet för jägare att ha i hus och som familjehund. Den lilla Münsterländern är en ädel, elegant och kraftig, kontinental stående fågelhund.

Till Sverige kom rasen 1958 och till dagens datum registreras årligen ca 300 valpar, varav ca 50 är från jaktmeriterade föräldrar.

Mankhöjden  för en tik 48-54 cm, för hanhund gäller 50-56 cm.

Färgen är brun och vit eller brunskimmel.

Både min svåger och svägerska är friluftsmänniskor och älskar att vara i skog och mark samt motionera så hunden har fått vara ute extra mycket och har haft ett rikt liv. Hon var en jättefin hund som spridit mycket glädje omkring sig.

Jag och Mr T beklagar sorgen och tänker på er.

Varma kramar!