Jag fick denna bild över mms av syrran. Det är deras hund Axa och katten Pip-Larsson som ser ut att vara "Friends forever"....       

Min dag börjar med minst 15 minuters avslappning till nåt klipp på Youtube och efter det så promenerar jag ca 20 minuter och går även in till samhället. Där såg jag denna traktor som såg helt ny ut. Det var som att den var ute och körde för första gången.  

Kunde inte låta bli att störa min man i kafferasten på hans jobb...  Museieföreningen Magnisastugan. Vi pratade en stund och sen gick jag vidare. Efter lunchen så skall vi varje dag tillsammans promenera minst 1 timme. Vi är piskade att vända denna osunda trend och min man vill bli av med sin diabetesspruta. Jag kan inte räkna alla gånger vi misslyckats men det är bara att ta nya tag inför beach 2013...   

Då får man verkligen inte utsätta sig för såna här påskfrestelser...  som finns på Ritz. Jag kom inte ihåg sist jag åt bakelse för det var jättelänge sen. Men jag har haft perioder av annat frosseri ex glass och choklad. 

En av deras varianter som antagit påskskrud. 

Cat Stevens med "How Can I tell you". Klicka här för att komma in på hans hemsida. Han föddes 1948 i London som Stephen Demetre Georgiou, går under namnet Yusuf Islam sedan 1978. Han är en brittisk sångare, gitarrist och låtskrivare med svensk-grekcypriotisk bakgrund. Cat Stevens har sålt 60 miljoner album världen över. Denna låt har jag aldrig hört och hans röst är så fin och personlig. 

Jag och mannen bestämde oss för att ta en riktig långpromenad i går fast det snöade för fullt och var rätt kallt. Slutmålet var Biblioteket där jag skulle låna några filmer och sen skulle vi sitta ner och läsa lite tidningar. 

Här går vi över en järnväg och det ser ju inte så snörikt ut där som det verkligen var. 

Nästa delmål var Vaggeryds Idrottsplats och där stöter man på denna atletiska staty...     

Efter ett tag ser vi två män med hundar därifrån vi står uppe på en liten bro. Det visar sig sen att dom kommer från Vaggeryds Hunddagis.   

Till slut kommer vi till hunddagiset och här ser ni en rastgård för hundarna som min man och hans förra arbetskamrater byggt när han var på "Vaggeryds Allservice" 

Vi gick in på dagiset för att kolla hur det ser ut när dom har hundar där. Min man och hans kompisar har även byggt dom stora fina hundboxarna som är rymliga och fina. Klicka här för att se när dom har öppet hus.

Den här lilla hunden var så fin och lugn så vi riktigt smalt, den ser så rörande ut... . Det känns så harmoniskt där och dom har pyntat så fint både i hundrummen och utanför.  Tjejen som visade oss runt var så lugn och trevlig.  

Dom hade så roliga krokar för koppel och annta i olika färger. 

Tror ni inte att vi åkte dit på en fika när vi fortsatte vår promenad...  Det finns en bensinstation på vägen mot biblioteket från det hållet vi gick denna gång för att vi skulle få så lång promenad som möjligt. Vi tog varsin Croissant och kaffe. Stationen heter Nians:s Bensin & Service.  

Den trevlige killen som jobbade där ställde upp på bild.  

Sen var vi då äntligen framme vid slutmålet,  Vaggeryds bibliotek.  

Här sitter jag djupt förskjunken i en tidning.    

Filmerna jag lånade. Skriver om dom när jag sett dom. 

Sen var det då dags att ta sig hem och det kändes inte så lockande att sätta sig på denna bänk.  

Detta inlägg skrev jag i går. I dag mår jag inte så bra för jag har sovit så dåligt och drömt en massa konstigt så jag håller mig ifrån nätet resten av dan och återkommer förhoppningsvis i morgon. Ha det bra kära bloggläsare och sköt om er. Snön har slutat falla och det är sol igen.    

Rapport från båtmässan ”Allt För Sjön” 2013 

Det var 2 år sedan jag senast besökte båtmässan i Älvsjö. De senaste åren har det varit mycket prat om att mindre båtar är på frammarsch. Av den trenden märktes inte så mycket av på årets mässa. Det finns visserligen en uppsjö av små motorbåtar, men intresset för små dag seglare verkar ha kommit av sig. Inte ens den populära Fabola Campus fanns på plats. Miljö tänket växer, men kanske inte så snabbts som man skulle kunna önska. Dock visades världens första gasdrivna utombordare upp. Den tillverkas av LEHR och använder gasol. Ett miljövänligt alternativ som säkerligen kommer att bli mer och mer vanligt framöver. 

Sven Yrvind har antagit utmaningen från ”Round in ten” om att segla en tio fot stor (liten) båt jorden runt, något som ännu ingen vågat sig på. Men kan nån så kan ju Sven. Hans båt heter ”Yrvind Ten” och är 3 meter lång. Sven kommer göra seglingen non-stop, varför han behöver 400 kilo mat och 100 kilo böcker. Han beräknar att tillbringa 600 dagar till havs. 

Jag fick tillfälle att tala med Sven i några minuter. Det är alltid intressant att ställa frågor till någon som är så otroligt erfaren.

Designen på båtarna ändras såklart med tiden. I år fick jag en känsla av att man lagt ner mycket tid och idéer på bl.a fönstrens utformning.  

Veteranbåtsavdelningen är alltid trevlig att besöka. Här kunde man hitta alltifrån bil inspirerade runabouts, till gamla trä oljedoftande segelbåtar. Temat för i år var veteranbåtar i plast. En stor Coronet husbåt var i mitt tycke en av mässans höjdpunkter. Perfekt för den som inte kan välja mellan båt och sommarstuga. 

En båt jag personligen föll pladask för är denna Haber 660 motorseglare. Liten men ändå relativt rymlig, och med allt man behöver för ett ”Compact Living”. Fällbar mast samt uppfällbar köl gör den trailer-vänlig. Och med ett grundpris på ca 330 000 kronor så borde den kunna bli en allvarlig konkurrent till Fabola och Bavarias dag seglare (vars design/konstruktion, i mitt tycke, har vissa brister när det gäller säkerhetstänk). 

Haber 660

Utanför mässbyggnaden stod en man och karvade fram bokstäver ur is med hjälp av Husqvarnas motorsågar. 

Båtmässan ger många tillfällen till att köpa saker billigare än i de utställande företagens butiker, så kallade ”Mässpriser”. Förutom en vattentät ryggsäck och torkad kyckling så slog jag även till på en flytväst till min nalle. Den var lite hög över axlarna, men det får duga. Huvudsaken är att han känner sig trygg...   

Årets båtmässa bjöd på lika mycket som vanligt. Vad jag dock saknar är rejält nytänkande. Medelåldern på Sveriges sjöar och hav börjar bli ganska hög, och få företag verkar ta initiativ till att bygga fartyg för en ung och ensamstående generation båtägare.

I anslutning till båtmässan kunde man även besöka vildmarksmässan. Där ligger fokus på fiske, jakt, camping och allehanda lokalproducerade kulinariteter. Jag och min kompis provsmakade bland annat ren hjärta.

Efter 4 timmar av trängsel och svett ansåg vi det lämpligt att avsluta en givande dag med vällagad sushi och melodifestivalfinal....  

/MrC

Tack min son för ditt intressanta och välskrivna inlägg...    

Kul kattklipp som sonen också skickade med...    

Min man och jag gick in till Acleja Blomsterhandel en dag då vi var ute och promenerade för att bli inspirerande för där kan man gå och njuta av deras blomsterkonstellationer hur länge som helst. Nu skall dom ändra om lite för dom har blivit certifierade som Interflora fresh.  och det är en höjning av statusen, det är det högsta man kan få och jag är inte förvånad för jag har aldrig sett en sån fin blomsterhandel och dom tar blomsterarrangemangen till en högre nivå.  Klicka här för att läsa vad som menas med denna certifiering. Dessutom är Christian som driver butiken och hans personal jättetrevliga.  

Vi har själva såna här glas med värmeljus i men i en annan lite rödare nyans. Dom finns i olika höjder. 

Kul påsktupp. 

Små påskägg på pinne.

Färdigslitna krukor a´la shabby chic.

Filmen utspelar sig år 1792, under den franska revolutionen. Engelsmannen Sir Percival Blakely som utåt sett är en dandy ut i fingerspetsarna agerar i hemlighet under psedonymen "Röda Nejlikan" med att rädda franska adelsfamiljer undan giljotinen med risk för sitt eget liv. Observera att blomman i originalversion inte är en röd nejlika utan en "scarlet pimpernel", det vill säga rödmire, Anagallis arvensis. Klicka här för att se vart man kan få tag i filmen i orginalet från 1934. Klicka här för att komma in på en sida där det finns en version av filmen från 1982. Det finns även nyare versioner (som jag sett) men jag gillar orginalet med Leslie Howard som "Röda Nejlikan" bäst. Han föddes 1893 i London och dog 1943. Han var en brittisk skådespelare, regissör och filmproducent.   

Spring in Italy

 Jag tog en välgörande promenad på Ellen Nybergs Promenad, en dag under bloggvilan. Det var rätt halt så det gällde att hålla tungan rätt i mun, som det så fint heter.   

Butik Ingelund är nu ett minne blott tyvärr. Tack och lov finns huset kvar i alla fall. Tack för den tid ni hade öppet och förgyllde oss.   

Två unga sångsvanar mitt i andsamlingen.  

En vante fungerade som mössa på en stolpe...    

Hisnande vacker vy. 

Som ni ser så är det fullt med is på gångbron så man fick ta det easy

Detta är en av dom tre katterna som jag alltid träffar på när jag är ute och promenerar. Denna kommar alltid fram och stryker sig runt mina ben och man smälter som smör i solsken. Katten låg och myste bredvid vattenkanten men så fort jag kom gående så slöt den upp vid mig.  

En och annan smörgås på Ritz har det blivit också...    

  En barncykel utanför Ritz. Sköt om er och ha en skön lördag.  

Efter lunchen i går så gick min man och jag på en långpromenad. Först postade vi ett paket till släkten uppe i Piteå med paket till min svågers barnbarn som fyller 2 år 4/3. Sen gick vi vidare mot Biblioteket och på vägen tog jag lite foton. Solen hade värmt upp så det var så behagligt.

Jag skall passa på att säga en sak: Jag går aldrig in på några tomter för att fota utan använder mig av zoomen och tar stor hänsyn för övrigt. Jag har läst lagboken ang detta med att fota hus och det är tillåtet. Finns nån ute på gårdarna så tar jag tillfället i akt att fråga. Jag fick en kommentar för ett tag sen som var rätt oförskämd. Jag har inte fotat hus sen dess för jag ville läsa på lite först.

I går när jag tittade ut så höll dom på att jobba med nåt på skolgården som vi ser från våra vardagsrumsfönster. Nu i dag då jag vaknade så tidigt så var det fullt ös utanför med barn som dök upp till skolan och det stod många bilar ute på gatan eftersom många blir skjutsade till skolan. Dom är rätt små dom som går där men förut har det varit en "Folkskola" och skylten finns kvar upptill på den fina träbyggnaden. 

Nere på torget var det full rulle med snöröjning och två traktorer behövdes för att få ihop lite högar. Det var även mycket folk i farten, jag var ute redan 08.00 och det var länge sen jag var. Fick en känsla igen hur det var att kunna gå till ett arbete. 

Jag åt ingen frukost i dag eftersom jag kände för att gå in på Ritz Konditori och bara sitta där och njuta av en minifrukost. Såg sen att dom även hade juicer som jag hade kunnat ta också men då vet jag till nästa gång.

Jag var helt ensam i detta rum med en tv som sällskap. I andra kafferummet  var det fullt med folk så jag antar nån firma hade ett morgonmöte där.  Nu kan man även abbonera Ritz i slutna sällskap.

Wienersemlor gör mig så nostalgisk, för jag arbetade som kontorist i början av 70-talet och då blev vi alltid bjudna på wienersemlor när det var dags för såna,  på den tiden fanns semlor bara på fettistan. Wienersemlor är inte lika vanliga numera men det är en favorit. Fast jag har inte ätit nån på flera år. När jag var liten så kokade föräldrarna upp mjölk som dom hällde i en djuptallrik och sen la man i semlan där så den blev härligt mjuk och varm. Det var vanligt att man åt upp locket först för att komma åt den goda marsipanen...  . Klicka här för att se ett recept på wienersemlor.

En av kvinnorna som jobbar där hade nyss varit till Mora i Dalarna och köpt dalahästen, den gula till höger och då blev dom plötsligt tre som stod där som en fin prydnad. Tyvärr ställde jag dom fel så det kom för mycket ljus underifrån därför fick jag inte till bilden riktigt.    

Dalahäst i glas från Mats Jonasson i Målerås. Klicka här för att komma in på hans sida och se mer glaskonst.

När jag fickat gick jag över till min man i Magnisastugan för att bjuda dom på lite kaffebröd till kafferasten. Min man fick en smörgås istället för vi skall ju inte äta nåt sött nu. Dessutom har han gått ner lite i vikt och det vill jag inte förstöra.

Kolla in så mycket snö det är fortfarande.

Jag har sån tur för denna katt sitter utanför detta hur på veranadastaketet varje gång jag går förbi. Katten myser så man nästan kan höra kurrandet ut mot gatan...  Jag hann inte gå så länge för jag måste hem och förbereda maten och sen såg jag att jag glömt att köpa potatis så det var bara att gå ut igen. Har även skickat iväg priserna till Sirpa och Skrivmoster så dom har dom nog i morgon eller på torsdag. Efter maten skall jag  och Mr T ta en promenad tillsammans för det är så soligt och fint ute än om det är 8 minusgrader så känns det inte så kallt för det är så vindstilla.

Många timmar senare:

Har inte kunnat komma in här för webbläsaren Crom slutade funka så min man fick avinstallera och skall sen installera om den så nu har jag en annan webbläsare tillfälligt. Vi tog en långpromenad och gick bl.a till Biblioteket och lånade lite filmer, fotade och läste tidningar. Det får jag skriva om i morgon. Nu har jag inte tid att sitta vid datan lika mycket eftersom jag skall komma i bättre form inför vår och sommar. 

Vi gick även in på Acleja Blomsterhandel i lördags och kollade på färgtrender vad gäller krukor.

Det är mycket i limegrönt i vår och sommar.

Den här föll jag för så min man sa att en sån köper vi med oss hem. Blomman ser ut som en lockig peruk, lite uppkäftigt rolig.

Rätade inte upp bilden för det ser lite kul ut när krukorna ser ut att ramla av.

Ännu en grön snygg kruka, lite högre modell.

Pastellfärger är också i ropet just, här lite ljust rosa kruka

Denna såg läcker ut i glas som är lite blåtonat med bubblor i.

Ytterligare en blåtonad men i hög modell som även går att ha som hög vas

En pastellblå sak som man kan ha som man vill antingen vas eller för blomkruka

Maria Callas med "Madam Butterfly" från  Giacomo Puccinis opera Madam Butterfly. Jag har själv sett den operan ett antal gånger och njutit enormt. Klicka här för att komma in på hennes hemsida. Maria Callas dog redan 1977 i en ålder av 53 år. Jag är lite av en allätare när det gäller musik men dansband gillar jag inte och inte heller sån där hårdrock där sångaren har en sån där otäck överhes röst, det känns skräckfyllt. Däremot respekterar jag allas musiksmak.