Min son har hittat bilder från tidigt 1970-tal då jag och hans pappa var till Rimini i Italien. Bilderna har blivit lite otydliga och färgerna avmattade men dom är ändå rätt välbevarade för att ha legat i ett litet plastat fotoalbum som hans pappa behållit. Det är jag som står på balkongen i vårt hotell som låg vid stranden som ni ser nedan. Jag vägde 40 kg mindre än nu och det känns hisnande. Tröjan jag har på mig köpte vi på en klubb vi var på som hette just vad jag kan se "Valtro Mondo", men det dyker inte upp på wikipedia. Detta var en resa jag aldrig glömmer  så den sitter kvar i färskt minne trots tidperspektivet. Jag var alltid brun som en pepparkaka på den tiden fast jag inte låg och stekte mig som många andra. Många trodde att jag var Italienska för jag såg inte så Svensk ut på den tiden

Här ser ni mig gående på en smal gata med gränder inne i Rimini i Italien. Vi låg inte bara på badstranden utan såg oss omkring överallt. Vi tog bussturer uppe i bergen till vinfabriker, kloster och träffade folk på landsbygden som bjöd på hembakat bröd. Kom även ihåg att jag var jätterädd i bussen för chauffören hade druckit lite vin och han vinglade omkring på små vägar uppför berg där det var hisnande stup. Vi besökte en by som hade en liten orkester som hälsade oss välkomna på ett litet pyttetorg. Vi blev sen bjudna på trodde jag kyckling men det var "kanin". Jag sa till Mr A att det var den godaste och möraste kycklingen jag någonsin ätit, då sa han att det var kanin och jag blev överrumplad men då var det redan försent. Efter maten så blev det dans på torget och jag dansade först med Mr A och sen bjöd killar från orten upp mig och dom flörtade vilt så jag fick hålla mig på avstånd..  

Här befinner vi oss i världens minsta land San Marino. Bredvid pelaren står min sons pappa som inte finns längre sen 5 år tillbaka. Det var tidigt 1970-tal så sonen fanns inte då utan kom till flera år senare då vi var gifta.

Platsen heter San Marino's constitution provides for a parliamentary style of government.

Klicka här för att läsa lite mer om San Marino. Det var på platsen ovan vi befann oss. Det är Guvenörsresidenset. Klicka här för att se samma plats som vi var på 

Här ser ni mig till vänster i vitt skärp lutande mig mot en mur i San Marino. Dit åkte folk för att köpa billigt guld och njuta av vacker omgivning så vi var in på många såna butiker. Dessutom har jag aldrig sett så många vakter som gick omkring där vi befann oss

Mer utsikt från hotellet. Det var inte meningen att vi skulle bo på just detta hotell utan mer inne i centrum. Det hade blivit en felbokning så vi fick ett mycket lyxigare hotellrum och dom hade desstuom en jättefin restaurang på nedre botten dit vi gick några gånger. På kvällen gick man ut och dansade på mysiga inhängnade klubbar vid stranden. Det var så exotiskt

Nutid

Vi var ofta inne i själva stadskärnan och njöt på barer och caféer. Promenerade omkring och bara tog in omgivningen.

Här står jag i en liten by på en av våra bussutflykter och bredvid mig en ko som var jättesnäll. Det skall även finnas en bild där jag klappar kon. Antar att sonen inte hittade den men jag har för mig att jag har negativen kvar från resan. Det som slår mig också är att det är sån skillnad när det gäller flyget mellan ca 1970-1995. Då vi åkte på 1970-talet så kändes flygplanen större och rymligare, man fick ingen klaustrofobikänsla. Desstuom var dom inte packade med folk så flygpersonalen hade tid med varje passagerare och stressnivån var lägre. Dom kom och frågade om man ville ha nåt att dricka lite då och då. Det var festkänsla på planet och man fick kontakt med en del andra passagerare och glädjen stod högt i tak. När Mr T och jag åkte till Italien och Venedig en bit in på 1990-talet så var det packat i planen och inte lika högt i tak. Jag blev stressad och orolig för personalen som hade fullt upp och ett tempo som gjorde mig stressad också. Gången flygvärdinnorna skulle ta sig igenom med sin vagn var mycket smalare och dom fick ta i jättemycket. Det dyker upp hur många minnen som helst i huvudet men jag måste avsluta nu innan det spårar ur helt 

Klicka här för att se och läsa hur en del flygplan såg ut inuti på 1970-talet. Fullt så lyxigt var inte det vi åkte med men finare än numera. Klicka här för att se hur flygvärdinnorna såg ut i klädseln under olika tidsperioder. Klicka här för att se fler tillbakablickar

Matia Bazar med Solo Tu. Det är en italiensk musikgrupp som bildades 1975 i Italienska Genua. Gruppen deltog i Eurovision Song Contest 1979 med låten "Raggio di luna". 1985 kom deras största internationella hit "Ti Sento" (klick på länken). Fram till 1989 präglades gruppens musik och framtoning i hög grad av sångerskan Antonella Ruggiero 

Nu önskar jag er en fortsatt härlig söndag..  när vi skriver fjärde advent

#Rimini #Valtro #San #Skärp #Hotellet #Stadskärnan #By #Flyget