Direktlänk till inlägg 2 mars 2013
Sorgligt men sant... Nu är det snart bara ett minne blott och våra hjärtan blöder. Så mycket kul som vi haft där och så goda vänner vi blivit med Marianne och Annelie. Nu skall dom ge sig av till ett ställe där dom uppskattas mer och får det bättre. Vi kommer ändå att ha kontakt med dom och åka dit och hälsa på dom när vi har möjlighet. Kom ihåg första gången vi gick in på cafét i juni 2011, vi åkte genom Stockaryd och såg att stationen hade ett Café och det såg så mysigt och fint ut. Dom hade möbler ute både framför stationen och på sidan. Vi gick in där och jag är själv väldigt förtjust i stationsbyggnader och tåg. Jag fotade då som en galning och det var som att förflyttas bakåt i tiden. Vi fikade och blev väl mottagna av kvinnorna och kände att vi ville tillbaka dit lite då och då och så har det blivit.
Det är så mycket som är bevarat inne i stationen och jag hoppas att den får bevaras till framtiden men är lite skeptisk och misstänker att stationen kommer att förfalla som så många andra stationsbyggnader. Det är ett stycke historia som borde bevaras till kommande generationer. Det kändes så hemskt tomt nu när dom packat ihop nästan allt och man kände sista vinglaget mot sin kropp. Jag beundrar kvinnorna som kämpat så länge med att få det att fungera. Deras bil och mc träffar har varit välbesökta och folk har trivts. Många har då kommit utifrån. Dom har även haft andra aktiviteter och man önskar att fler hade gått in dit och ätit och fikat så det hade kunnat gå runt. Dom har så lång erfarenhet av både caféverksamhet, catering och att ordna tillställningar mm.
Vi hade med oss en morotskaka med topping så vi tog en fika tillsammans men vi själva åt smörgås.
Kolla dessa gamla toaletter från en svunnen tid men still going strong. Då fick man lägga i 25 öre för att gå in på toan. Dricksfontän i mitten, såna var väldigt populära förr och fanns lite överall, även på apoteken.
Kolla in toalettern som gör mig nostalgisk för en sån hade min mormor och morfar när jag var barn.
Nu är bröddisken helt tom och tomma känner vi oss också.
Gardinerna är borta nu också så det ser så kalt och ledsamt ut. Stoppa tiden jag vill hoppa av känns det som.
Vi har plundrat Stationscafét.... . Det lät dramatiskt men det är bara så att vi har fått en massa saker av våra vänner som dom inte tar med sig till nästa ställe. Tusen tack snälla ni.
Vi fick bl.a denna fina bok som nu står i hallen på boklisten ovanför hallsoffan. Den heter "Ohsbanan och Rusken runt" En resa i natur och kultur. Den har fantastiska färgbilder och innehåller även en DVD. Den är skriven av Mikael Gustafsson & Lars-Erik Gustafsson. Klicka här för att se vart man kan få tag på denna bok.
Vi fick även denna mugg med spårvagnar som motiv och den står nu i kökshyllan.
Vi fick även denna orginalaffisch som hängt på Stationscafét. Den är inramad och det blir ett minne att kolla på och vi skall hitta en bra plats till den i helgen. Dessutom fick vi massor av gratulationskort med olika mönster så nu har vi såna lång tid framåt. Vi tog även hand om två av deras blomkrukor som vi skall försöka hålla vid liv.
Detta bildspel har jag haft inne förut men sätter in det igen. Annelie och Marianne på Stationscafét har satt ihop det som ett minne från deras tid där.
Siv Inger med låten "Kan ingen tala om när tåget går". Hon är en svensk schlagersångerska som föddes 1953 i Laholm. Hon slog igenom 1971 med sången "Någon att älska" och hade sedan några mindre hits innan hon flyttade till Hamburg, där hon hade betydligt större framgång som sångerska. Siv-Inger medverkade även i en film som hette Stranhugg i somras från 1972, där hon spelade mot bland andra Stellan Skarsgård och Monica Ekman.
Mĺ | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö | |||
1 | 2 | 3 |
|||||||
4 | 5 |
6 |
7 | 8 |
9 | 10 | |||
11 | 12 | 13 | 14 | 15 | 16 | 17 | |||
18 | 19 | 20 | 21 | 22 | 23 | 24 | |||
25 | 26 |
27 | 28 | 29 | 30 | 31 | |||
|