Tack för era värmande kommentarer i samband med min sons pappas bortgång. Ni är guld värda och jag är så glad att jag har så fina bloggvänner och andra läsare. Jag kommer inte att blogga nåt mer än detta inlägg i dag utan jag vill bara ta det lugnt och begrunda i min ensamhet. Jag stärker mig med promenader och skall ut igen efter lunchen. Kan man ta sig ut så är det ett bra lugnande medel utan biverkningar. Livet är skört

När jag var ute och promenerade så kändes det som jag ville gå in på ritz och ta mig en fika och sitta vid ett levande ljus och bara begrunda. Till och med tulpanen slokade så sorgset vid mitt bord. 

Sköt om er och ta det lugnt.  Arne var även en hängiven och van seglare